Elevhälsan i det systematiska kvalitetsarbetet

Elevhälsan i SK

Under sista månaderna har vi på skolan arbetet medvetet med att skapa struktur och tydlighet kring elevhälsans insteg och arbete med förebyggande och främjande åtgärder. Det går inte att göra på samma sätt på alla skolor, grunden för att detta ska bli verksamt är elevhälsans insteg utifrån behov genom inventering på olika nivåer och deltagande i analys av skolans resultat.

Samma sak gäller som för allt kvalitetsarbete det går INTE att ta en modell och sedan använda denna rakt av. Ett kontinuerligt och strukturerat arbete där verksamhetens ständigt blir genomlyst och då på såväl grupp-, klass- som individnivå är basen.

Enkäter behöver så gott som alltid kompletteras med tex elevintervjuer eller som vi gjort denna höst, elevhälsan för diskussion med mentorspar för att göra en mer grundlig inventeringar behov på gruppnivå. Under våren kommer pedagoger att intervjua åra elever gruppvis utifrån resultat på trivselenkät. Det skapar förståelse för resultaten och tydliggör vilka åtgärder som kan ge de resultat som önskas. 

Relationskompetens och varierad undervisning

Några viktiga slutsatser

Här är några slutsatser som Skolinspektionen tar fasta på  utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer:

• Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. 
• Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. 
• Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. 
• Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

Plockat från Skolverkets hemsida 2017-07-10,

Skolinspektionens hemsida, forskningsrapport

Bedömning av skolans kvalité för vidare verksamhetsutveckling

Verksamhetsutveckling

Mall gjord av Lars Thorin, dock i omarbetat digitaliserad layout av ledningsresurs Marika Jonsson på Vialundskolan i Kumla kommun. Fungerar väl som diskussionsunderlag i mindre grupper/arbetslag på t.ex. APT för att ringa in var fokus bör ligga då det kommer till verksamhetsutveckling. 

Bedömning av skolans kvalité

Diskutera och gör en gemensam bedömning för respektive område i matrisen nedan

Område	Acceptabel nivå	Bra nivå	Utmärkt nivå
1 Normer och värden	☐ Skolan arbetar vid enstaka tillfällen med de olika diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning i undervisningen. Olika typer av kränkningar och mobbningsärenden hanteras skyndsamt av skolans personal och elevhälsoteam	☐ Skolan arbetar regelbundet aktivt och förebyggande med de olika diskriminerings-grunderna kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning i undervisningen. Olika typer av kränkningar och mobbningsärenden hanteras skyndsamt och med bra resultat av skolans personal och elevhälsoteam	☐ Skolan arbetar ofta aktivt och förebyggande med de olika diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning i undervisningen. Olika typer av kränkningar och mobbningsärenden hanteras skyndsamt med goda resultat av skolans personal och elevhälsoteam
Kommentar: Åtgärder?	Klicka eller tryck här för att ange text.
2 Kunskapssyn och lärande	☐ Skolans arbete utgår i huvudsak från läroplanens långsiktiga förmågor. Klassrumsarbetet präglas till viss del av en lärmiljö som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Eleverna vet till viss del vad de ska lära sig inom olika arbetsområden	☐ Skolans arbete utgår ofta från läroplanens långsiktiga förmågor. Klassrumsarbetet präglas ofta av en lärmiljö som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Eleverna vet ofta vad de ska lära sig inom olika arbetsområden	☐ Skolans arbete utgår alltid från läroplanens långsiktiga förmågor. Klassrumsarbetet präglas alltid av en lärmiljö som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Eleverna vet alltid vad de ska lära sig inom olika arbetsområden
Kommentar Åtgärder?	Klicka eller tryck här för att ange text.
3 Arbete med barn i behov av särskilt stöd och anpassning av lärmiljöerna	☐ Klassrumsarbetet anpassas i huvudsak efter barn i behov av särskilt stöd. Stödåtgärder vidtas till viss del då elever riskerar att ej nå målen eller då eleverna vill nå längre i sin kunskapsutveckling	☐ Klassrumsarbetet anpassas ofta efter barn i behov av särskilt stöd. Stödåtgärder vidtas ofta då elever riskerar att ej nå målen eller då de vill nå längre i sin kunskapsutveckling. Stödet ger ofta önskat resultat på elevernas kunskaper	☐ Klassrumsarbetet anpassas alltid efter barn i behov av särskilt stöd. Stödåtgärder vidtas alltid då elever riskerar att ej nå målen eller då de vill nå längre i sin kunskapsutveckling. Stödet ger gott resultat på elevernas kunskaper
Kommentar: Åtgärder?	Klicka eller tryck här för att ange text.
4 Skolans förmåga att arbeta med läroplanens kapitel 1 och 2	☐ Skolans arbete präglas till viss del av samarbete mellan elever, lust, nyfikenhet, kreativitet, kommunikation, språkutveckling. Arbetet sker till viss del i demokratiska arbetsformer där elevernas intressen tas tillvara	☐ Skolans arbete präglas ofta av samarbete mellan elever, lust, nyfikenhet, kreativitet, kommunikation, språkutveckling. Arbetet sker ofta i demokratiska arbetsformer där elevernas intressen tas tillvara	☐ Skolans arbete präglas alltid av samarbete mellan elever, lust, nyfikenhet, kreativitet, kommunikation, språkutveckling. Arbetet sker alltid i demokratiska arbetsformer där elevernas intressen tas tillvara
Kommentar: Åtgärder?	Klicka eller tryck här för att ange text.
5 Bedömning av elevers kunskaper	☐ Eleverna bedöms till viss del på hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven. Formativ bedömning sker till viss del i klassrummen. Elevernas tankar utmanas till viss del via förståelsefördjupande frågor. Omdömen inför utvecklingssamtal handlar till viss del om kunskapskraven	☐ Eleverna bedöms ofta på hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven. Formativ bedömning sker ofta i klassrummen. Elevernas tankar utmanas ofta via förståelsefördjupande frågor. Omdömen inför utvecklingssamtal handlar ofta om kunskapskraven och innehåller ibland hur eleven ska få träna vidare i skolan	☐ Eleverna bedöms alltid på hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven. Formativ bedömning sker alltid i klassrummen. Omdömen inför utvecklingssamtal handlar alltid om kunskapskraven och innehåller även i de flesta fall hur eleven ska få träna vidare i skolan
Kommentar: Åtgärder?	Klicka eller tryck här för att ange text.
6 Ledarskap och samarbete	☐ Skolan leds till viss del med en vision och långsiktiga mål. Ledarskapet pekar till viss del ut vägen mot målet för medarbetare, elever och vårdnadshavare. Lärares ledarskap i klassrummet präglas till viss del av tydlighet och en meningsfull och intressant undervisning	☐ Skolan leds ofta med en vision och långsiktiga mål. Ledarskapet pekar ofta ut vägen mot målet för medarbetare, elever och vårdnadshavare. Lärares ledarskap i klassrummet präglas ofta av tydlighet och en meningsfull och intressant undervisning	☐ Skolan leds alltid med en vision och långsiktiga mål. Ledarskapet pekar alltid ut vägen mot målet för medarbetare, elever och vårdnadshavare. Lärares ledarskap i klassrummet präglas alltid av tydlighet och en meningsfull och intressant undervisning
Kommentar:	Klicka eller tryck här för att ange text.
7 Systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning av verksamhetens kvalité	☐ Skolan följer till viss del upp skolans kunskapsresultat på ämnes och klassnivå. En analys gör ibland utifrån kunskapsresultaten och den undervisning som bedrivs. Stödåtgärder följs till viss del upp och utvärderas. Resultaten kopplas till viss del mot skolans förutsättningar	☐ Skolan följer ofta upp skolans kunskapsresultat på ämnes och klassnivå. En analys görs ofta utifrån kunskapsresultat och den undervisning som bedrivs. Stödåtgärder följs ofta upp och utvärderas. Resultaten kopplas ofta mot skolans förutsättningar	☐ Skolan följer alltid upp skolans kunskapsresultat på ämnes och klassnivå. En analys gör alltid utifrån kunskapsresultaten och den undervisning som bedrivs. Stödåtgärder följs alltid upp och utvärderas. Resultaten kopplas alltid mot skolans förutsättningar
Kommentar:	Klicka eller tryck här för att ange text.

Matris hämtad från Lars Thorin https://lartho.wordpress.com/pedagogiskt-ledarskap

Observationsmall - lektionsbesök - kollegialt lärande

 

Då är mall för Pedagogisk uppföljning av lektion ute på remiss i kollegiet på Vialundskolan : )

Det ska bli intressant med respons och att sedan dra igång med besök inom kort. 

Tänk vilken tillgång med en ledningsresurs med förmågan att skapa dokument och blanketter med juste layout och tydlig struktur.

 

Skola på vetenskaplig grund

Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Snart är det dags att starta upp ett nytt läsår och här kommer tips på bra sidor där aktuell forskning, inom ett brett område, finns samlad: forskningen.se
Se även egen länk till vänster här i bloggen. Nyheter om forskningsresultat. Forskningen.se vill nå ut med resultat från offentligt finansierad forskning till allmänheten och drivs utan eget vinstintresse. Bakom oss står landets lärosäten samt ett flertal andra forskningsaktörer. Redaktionen är verksam i Vetenskapsrådets lokaler i Stockholm, Vetenskapsrådet är förvaltande organ.

Skolverket bevakar forskning inom ett antal områden. För att nå en så hög kvalitet som möjligt anlitar vi olika universitet och högskolor, det är ju där forskningen bedrivs. Sedan 2008 sammanställer och sprider Skolverket kunskap om resultat av forskning för skolan. Uppdraget har fått ökad betydelse i och med den skarpare skrivningen i skollagen att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syftet är att öka kunskapen om forskning hos huvudmän, rektorer, lärare, förskolechefer och förskollärare så att de kan dra nytta av och använda forskningsresultaten i praktiken. Här länk  till Skolverkets nyhetsarkiv - forskning.

 

Professor Lundahl inleder läsåret i Kumla

Välkomna till nytt arbetsår med föreläsning om Bedömning för lärande!                        

 

Sidinnehåll

Torsdag 10 augusti inleds arbetsåret för alla lärare och ansvariga för förskoleklass med föreläsning om Bedömning för lärarande av professor Christian Lundahl i Vialundskolans aula.
Dagen börjar med drop-in mingel från 08.00. 8.40 hälsar förvaltningschef Ann-Sofie Vennerstrand välkommen till det nya arbetsåret. Christians föreläsning är 9-12 med paus för kaffe. Efterarbete sker på respektive skola.

 

Om Christian Lundahl

Christian Lundahl (f. 1972) är professor i pedagogik vid Örebro universitet sedan september 2014. Han disputerade vid Uppsala universitet 2006 och blev docent där 2010. Fick ett lektorat vid Stockholms universitet 2011 och en professur vid Karlstad universitet 2012. Lundahl har studerat vid Örebro universitet 1991 – 1993 och var extern ledamot vid Lärarutbildningsnämnde vid Örebro universitet 2013-2014. Lundahl forskar om utbildningshistoria, internationella jämförelser och kunskapsbedömning. Lundahl ingår i flera internationella nätverk kring bedömning, utvärdering och utbildningspolitik och samverkar med Humboldt universitetet i Berlin, Universitetet i Edinburgh samt Oslo universitet. Lundahl är vetenskaplig ledare för närvarande för tre extern finansierade projekt (utvärdering av nationella prov, Skolverket, Systematic research review about grading, Vetenskapsrådet, From Paris to PISA: Governing by Comparison 1867 – 2015, Vetenskapsrådet. Christian har även tillsammans med Magnus Hultén (LIU), Alli Klapp Lekholm (GU), Anders Jönsson (HKR) ett 5 årigt forskningsprojekt från vetenskapsrådet för att studera effekter av godkänt gränser i betygssättning samt av betygsättning från åk 6. Lundahl har publicerat ett flertal artiklar kring bedömning i svenska och internationella tidskrifter och antologier. Lundahl har också 2013 utvecklat Sveriges första MOOC för lärarfortbildning med över 14000 kursdeltagare i en kurs om betyg och bedömning. Han har också tidigare arbetat som utredare vid Skolverket under 10 år
                                                               

                                   

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

Åtgärdstrappa vid upplevd kränkning

1. Ingripande och samtal med inblandade 

Ingripande och utredning av vad som har hänt ska påbörjas omgående. Den person som ingriper eller får kännedom om upplevd kränkning har därefter ansvar för kränkningsutredningen och dokumentation och benämns nedan ansvarig personal. Dokumentation görs av ansvarig personal. Använd blanketten Tjänsteanteckningar (se Kumlaportalen). En kopia lämnas till mentor, en till rektor. Mentor ansvarar för att vårdnadshavare kontaktas. Rektor anmäler till huvudman på avsedd blankett. Uppföljningssamtal ska hållas inom en vecka av ansvarig personal och elevens mentor ska alltid hållas informerad för att kunna stötta eleven på bästa sätt och kontakta vårdnadshavarna. Om uppföljningen visar att kränkningarna upphört noteras detta på tjänsteanteckningarna och dokumentet lämnas till skolassistenten för diarieföring. En kopia lämnas till mentor och rektor. Om situationen inte förbättrats vid uppföljningssamtalet noterar ansvarig personal detta på tjänsteanteckningarna och lämnar ärendet vidare till mentor och steg 2. Mentor informerar vårdnadshavare resultat av uppföljningssamtal. 

Ansvar all personal, oavsett personalgrupp 

2. Ärendet lämnas till mentor 

Mentor tar återigen kontakt med vårdnadshavarna till alla inblandade elever. Vid behov tas en diskussion med arbetslaget/undervisande. Kontakterna/resultat av utredning/ev. åtgärder dokumenteras av mentor och lämnas till skolassistent och rektor. Även här används blanketten Tjänsteanteckningar. (se bilaga 3). 

Ansvar Mentor 

3. Trygghetsgruppen kopplas in 

Vid upprepade kränkningar, då ärendet inte förbättrats av insatser i steg 1 och 2, lämnas ärendet över till Trygghetsgruppen som ansvarar för vidare dokumentation. Mentor är delaktig i det uppföljande arbetet och samarbetar med Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen informerar Elevhälsan och rektor fortlöpande om aktuella ärenden vid EHT. Rektor rapporterar kontinuerligt till förvaltningen i aktuella ärenden. Ansvar Trygghetsgruppen, mentor. 

4. Elevhälsan och rektor 

Elevhälsan och rektor kopplas in om kränkningarna fortsätter. Rektor ansvarar för dokumentation och rapportering till huvudman samt återkoppling till mentorer. 

Ansvar Elevhälsoteam och rektor 

5. Huvudman - Förvaltning för livslångt lärande 

Huvudman fattar beslut om fortsatta åtgärder, t.ex. byte av skola. 

Åtgärderna anpassas utifrån varje enskilt fall och rektor ansvarar för uppföljning och återkoppling till mentorer. 

Ansvar Huvudman och rektor 

Vialundskolan 17/18 planering

Är lite extra gott att ha semester när vi är i fas med höstens planering och organisation.

Redan nu kan vårdnadshavare och elever ta del av schema(bas), Verksamhetsplan, Vialundsguide mm. på kommunens hemsida. Personalen får ett utskick med konferensschema, likabehandlingsplan osv när ledigheten går mot sitt slut och skolstart närmar sig. Detta är angeläget för att alla pedagoger och personal på skolan ska känna att grunderna är lagda för läsårsstart och vi kan lägga fullt fokus på eleverna och undervisningen från och med 10 aug. Tanken med utskicket är inte att man ska börja arbeta utan istället att skapa lugn och tillgång till information, alla pedagoger ska vara lediga till 100 % fram till och med 9 augusti.

Varmt välkomna till Vialundskolan kommande läsår önskas elever, personal och vårdnadshavare men detta först efter ett långt och förhoppningsvis skönt sommarlov!

Vialundskolan, Kumla kommun hemsida

Framgång i undervisningen

Semestern har börjat och mannen i mitt liv ägnar sig åt bilen vars växellåda(eller nåt - whatever) rasade under helgen. I och med isolering här ute på landet passar det då bra att jag ägnar mig åt skolans fortsatta utvecklingsområden, att ytterligare utveckla och förbättra undervisningen, med fokus på lektionsbesök samt uppföljande samtal. 

 

Lars Thorins arbete har varit grunden för den mall vi i Kumla komun nyttjat, för dokumentation och uppföljning av verksamhetsbesök, under senaste åren och detta då i digitaliserad form med hjälp av Infomentor coach. Dessvärre  har Infomentor coach sagt upp sitt avtal med mycket kort varsel och vi behöver tänka nytt till hösten. 

Forskning och evidens utgör grunden i arbetet  och genomläsning av Skolinspektionens forskningsrapport blir första steget mot framtagandet av nya mallar. Nedan sammanfattningen och länk till rapporten på Skolverkets hemsida: 

Några viktiga slutsatser

Här är några slutsatser som Skolinspektionen tar fasta på  utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer:

• Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. 
• Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. 
• Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. 
• Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

Plockat från Skolverkets hemsida 2017-07-10,

Skolinspektionens hemsida, forskningsrapport

 

Självklart ska jag fiska goda exempel på mallar för verksamhetsbesök och Twitter är alltid en bra start. 

Sommar och semester

 

 

Skolans rutiner och systematiska kvalitetsarbete

Nu är vår reviderade Vialundsguide 17/18 klar

 

Utifrån Vialundskolans systematiska kvalitetsarbete och då främst personalens analys av resultat, intervjuer och enkäter + kollegialt arbete och lärande, arbetas årligen fram en Vialundsguide.

 

Här tydliggörs bl.a. skolans rutiner och struktur samt kommande läsårs systematiska kvalitetsarbete. 

Personalen lyfter i årliga utvärderingar fram guiden som en av skolans framgångsfaktorer då det kommer till att skapa struktur, rutiner och ett medvetet arbete med att ständigt utveckla undervisningen och verksamheten.

 

Dokumentet i sin helhet finns att tillgå på Kumla kommuns hemsida(Barn- och utbildning - grundskolor-Vialundskolan).

 

Eller klicka på länken: Vialundsguiden på Kumla kommuns hemsida

 

 

 

Årshjul systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018

Arbetslagsarbete (al)

Varje period leder arbetslagledarna arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet under arbetslagsträffarna. Detta dokumenteras och följs upp i Kumlaportalen. Punkterna nedan diskuteras utifrån följande tre frågeställningar:

Var är vi nu?

Vart vill vi nå?

Hur ska vi komma dit? (Konkreta åtgärder)

§  Formativ bedömning - BFL (BFL-piloter leder arbetet i arbetslagen) med fokus på att utveckla klassrumspraktiken och involvera eleverna i deras lärande. Arbetet utgår ifrån Dylan Williams fem nyckelstrategier.

§  Värdegrundsarbete; fokus på normkritik och personalgruppens relationskompetens bl.a. utifrån ICDP och MI. Motiverande arbete för att nå alla elever och resultatskillnader pojkar-flickor är inringade utvecklingsområden samt vidare diskussioner kring inkludering. Arbetet leds av elevhälsans personal.

              Ämneslag

På torsdagarna arbetar vi med kollegialt arbete i mer flexibel form. Planering, uppföljning och utvärdering av arbetet i ämneslag: SO, NO, språk och PREST. Vissa torsdagar möjliggörs även kommunövergripande ämnesarbete.
 

Ämneslagens uppdrag

·         Upprätta pedagogiska planeringar som läggs in i Infomentor. 

·         Planera undervisningen för en bra progression mellan årskurserna och arbeta över ämnesgränserna. Genom att sammanföra kunskapskraven i olika ämnen minskas arbetsbördan och undervisningen skapar en helhet för eleverna.

·         Utveckla ämnesdidaktiken genom att ta del av forskning, aktuell litteratur samt kompetensutveckling genom kollegialt lärande.

·         För ämnesanslagen köpa in material som tillgodoser kraven på ett allsidigt undervisningsmaterial som gynnar en varierad undervisning.

Ämneslaget har ett gemensamt utvecklingsansvar för elevernas lärande. Det betyder att ämneslagen ska sträva efter att organisera arbetet, fördela/omfördela resurser och gruppera eleverna på det sätt som ger elever bästa möjliga stöd för sitt lärande. Även de elever som är i behov av extra utmaningar ska få sina behov tillfredsställda. Grunden i vårt arbete är ett inkluderande arbetssätt med flexibel pedagogik. Vi lärare är resurser för eleverna.

Ämneskonferenserna används bl.a. till pedagogiska och metodiska diskussioner för att finna lösningar och pröva nya vägar fram för ökad måluppfyllelse. Allt arbete utgår från ett medvetet elevfokus.

Lärgrupper

Lärgrupper, där vissa är kommunövergripande, träffas cirka en gång i månaden med fokus på planering, uppföljning och utvärdering av arbetet inom följande områden:
 

§  BFL

§  Matematik

§  Svenska och SVA

§  Trygghetsgruppen (likabehandlingsarbete)

Ämnesövergripande arbete enligt treårsmodell:

För att minska snuttifieringen, finna beröringspunkter, se helheten och helt enkelt utöka samarbetet mellan ämnen, elevgrupper och pedagoger så har vi tre teman som vi arbetar kring. Läsåret 2017/2018, se markerat år. 

v. 34-43                                                       v. 45-51                                             v. 2-23

Läsår 1  Demokrati                                     Kommunikation                              Kultur och skapande

Läsår 2  Barnkonventionen                       Identitet-relationer                       Hållbar utveckling

Läsår 3  Entreprenörskap                       Hälsa och livsstil                           Internationalisering

  

 

 

Puls för lärande

Puls för lärande på Vialundskolan

 

Från och med höstterminen 2017 har samtliga elever på Vialundskolan 7-9 rörelse på schemat fem dagar i veckan. Vi har utökat pulsen med en årskurs per läsår sedan 2015 och nu är ÄNTLIGEN alla elever involverade. Detta innebär två pass i idrott och tre så kallade pulspass, per vecka, för våra elever. Utöver obligatoriska idrottslektioner och pulspass kan eleverna på Vialundskolan även välja att ha elevens val Hälsa och idrott. Kring dessa pass samverkar elevhälsan med pedagoger för ett helhetsperspektiv kring mående, hälsa och rörelse.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/har-testar-svt-reportern-pulspass


Hela kollegiet på Vialundskolan nyttjade del av KUP-dagar nu i juni 2017 till att praktisera pulspass under ledning av idrottslärarna. Alla pedagoger, som vill och önskar, deltar på pulspassen under sin arbetsplatsförlagda tid under kommande läsår. På detta sätt erbjuder skolan utökad friskvård och idrottslärarna har vid utvärdering fått mycket positivt respons från eleverna då fler pedagoger tagit aktiv del i passen.

Forskningen är enig och även regeringen går på Vialundskolans linje:

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/05/samling-for-daglig-rorelse
http://www.lb07.se/uploads/File/klubben/2012/bunkefloprojektet.pdf
https://urskola.se/Produkter/195106-UR-Samtiden-Pulstraning-och-inlarning-Pulstraning-okar-inlarning